Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett begränsningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett begränsningar. Visa alla inlägg

måndag 26 juni 2017

Människan har begränsat en obegränsad verklighet utefter sina instrument och fysiska förmågor

Det finns mycket som vi ännu inte upptäckt eller förstått av vad som finns däruppe eller här. Begränsningarna, om de finns, av vad som kan finnas, är säkert omöjligt och ska kanske vara omöjliga för människan att förstå. Men vi kan nog anse att  allt är möjligt.
 De gränser som finns inom forskning och teori har människan själv satt inte universum eller verkligheten. Detta utifrån vad människans instrument och fysiska förutsättningar kan uppleva.
 Tid och rum ska troligast inte ses som annat än relativa. Materia och objekt likaså.

En unik konstellation har upptäckts i rymden: en så kallad misslyckad stjärna ett mellanting mellan gasplanet och stjärna, en brun dvärg vilken har sin bana runt en avsomnad stjärna i sitt sista stadie, en vit dvärg, har sällskap däruppe.

Denna konstellation anses inte kunna existera under en längre framtid. Om ca 250 miljoner år kommer den bruna dvärgens massa att upplösas in i den vita dvärgens.
Men just nu går hastigheten runt den vita dvärgen med 100 km/sek och en varv tar ca 71 minuter.

För mer information om denna upptäckt följ länken där även en bild finns på hur det ser ut.

Bilden visar hur det kan se ut

söndag 23 november 2008

Hur uppfattas tid?


Alla varelser och alla växter har en begränsad tid att leva. Olika för var och en art.
Varför och hur uppkom denna?

Vilken tanke finns bakom detta?

Om det är en evolutionär, varför bör då vissa arter finnas längre än andra och tvärtom?
Om det är en skapelse blir frågan densamma?

Varför?

Hur uppfattar olika arter tid, är den inbyggd i dem och oss? Känns tid lång för en art som vi anser lever en väldigt kort tid? Känns tiden meningsfull, är den meningsfull?

Svaren är svåra att få då vi inte vet om någon art förutom människan kan uppleva tid. Om inte kan man få funderingen att allt är skapat till den varelse som kan uppleva tid, människan.

Är allt kanske skapat och satt i rörelse likt en klocka som dragits upp och som en dag måste dras upp igen för att kunna fortsätta gå? Är liv av skilda slag nya mindre uppdragningar av klockan som måste göras och görs för att nya liv ska födas inom en art?

Är tid meningsfull, var blir tid av som gått?

Inget kan försvinna utan bara omvandlas, detta gäller energi.

Är tid energi?

Hur och till vad omvandlas då förgången tid?

Till enbart minnen?

Vad är då minnen och kan något minnas som ingen människa sett eller upplevt?

Vad händer med minnen när en människa inte längre lever?

Försvinner då minnet helt eller den tid minnet kom från?

Svåra frågor, är det bara fantasi eller är det något större som jag här tagit upp mycket ytligt utefter min förförståelse och intelligens, vilken självklart inte räcker till för att förstå i detta fall.

Förstå att jag här har något viktigt eller helt enkelt något totalt flummigt.
Ingen vet. Tror jag.

söndag 9 november 2008

Umgängesformer beror på frustrationsnivå.


I den klass som jag vill utrycka det som har låg utbildning finns inte de höga eller trygga lönenivåerna i kronor räknat och sparsamhet och inskränkningar av möjliga upplevelser är nödvändiga.

I ledande klasser de med bra lön eller makt är möjligheterna större att förverkliga sig och få stimulerande liv.

Utifrån detta konstrueras umgängesformerna. I en lägre klass är intresset koncentrerat till enkla nöjen, snabbmat, musik, och teve och i uppdelning av dom och vi. Man har ett mindre ordförråd och vill hävda sig bland de sina genom kraftutryck, svordomar och hoppas med detta bli någon som man i grupptillhörigheten ser upp till, beundrar och respekterar.

I den andra klassen behövs inte detta, man har redan en ställning i gruppen men än mer i samhället och ses ofta med respekt av den underliggande klassen som oftast är deras personal eller underlydande.

Här behövs sällan kraftutryck eller svordomar i umgänget. Makten visas mot underställda ofta också just med detta att inte använda det underklassen är van vid, kraftutryck eller höjda röstlägen, vilket då får underklassen att känna sig mindre hemma i samtalet med en bestämmande och vilket då resulterar i respekt för den överordnande då denne känns främmande i samtalet och även skrämmande.

Klass är ärftligt och kan enbart till viss del förändras genom en klassresa genom utbildning. Men inte heller denna garanterar en förändring då kontakterna med överliggande klass inte finns naturligt och främlingskapskänslan består både uppåt men även av de från högre klasstillhörighet neråt.

Detta är en filosofisk fundering utifrån den verklighet man kan uttolka om man ser bakom kulisserna av umgängesformer.