Google

Translate blog

Visar inlägg med etikett uppbyggda. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett uppbyggda. Visa alla inlägg

torsdag 17 januari 2019

Är allt uppbyggt av små elektriska och magnetiska fält. Vad är då vi och vad ska vi bli och varför finns vi?


En elektron anses vara en liten partikel av negativ laddning som bygger upp en atom. Men kan man se den så? Knappast.  Så vitt fysiker vet för närvarande har elektroner ingen inre struktur och således ingen form i den klassiska betydelsen av ordet form.  Det är därmed omöjligt att se en elektron  direkt i mikroskop eller någon annan optisk enhet för den delen.


Vi måste se på kvantvärlden för att kunna hitta något att försöka förstå. Att se olika former i vår makroskopiska värld betyder att upptäcka med våra ögon sådant som ljusstrålar studsande mellan olika föremål runt omkring oss.  Men vad ersätter begreppet form i mikrovärlden? 


Då ljus inte är något annat än en kombination av oscillerande elektriska och magnetiska fält vore det användbart att definiera egenskaper av en elektron som information om hur den svarar på tillämpad elektriska och magnetiska fält.


 En exempelvis elektrisk laddning. Det beskriver då kraften och i slutändan accelerationen elektronen  upplever inom vissa externa elektriska fält. Inom en atom exempelvis eller när atomer av ett grundämne ex möter en atom av annat grundämne.


En kraft som vi bör förstå inte nödvändigtvis se, men som är viktig  att förstå ytterligare något om för förståelse av universum och oss själva. Hur vi uppkommit, vad vi är och vad vi ska bli (om vi nu ska bli något eller bara kan ses som tillfälliga manifestationer i tid och rum). 

Men vilken inställning vi än har anser jag att inget som finns varken du eller jag eller något annat är betydelselösa manifestationer i tid och rum. Vi har en plats att fylla just i denna tid i ett rum där vi finns. Vi är följden av något annat som i sin tur är följden av något annat sedan tidens begynnelse eller rummets början. Om nu något kan benämnas det.

söndag 18 juni 2017

Ny kunskap. Ett solsystem kan se ut hur som helst. Inte tvunget som vårt.

En gång arbetades det fram teorier om hur planeterna konstruerats runt vår sol. I denna kunskap fanns hur stenplaneter lade sig i sina banor nära solen och sedan gasplaneterna längre ut och än längre från solen de mindre dvärgplaneter.

Så hade vårt solsystem bildats och detta sågs som hur eventuellt andra solsystem såg ut. Ordning och reda i teorin var det.

Men nu har vi funnit andra solsystem därute och denna kunskap stämmer inte. 

Jättegasplaneter kan (vet vi nu) finnas nära sin sol och stenplaneter finnas långt från densamma. Stora som små planeter är på skilda platser och allt är möjligt. Teorin ovan gäller bara (om den nu gör det) endast för vårt solsystem. På andra platser har andra händelser gjort att ingen sådan ordning som vi ser hos oss finns.

Samtidigt gör denna nya kunskap det än mer spännande men svårt att förstå universum. Och även att söka liv därute. Man måste kunna förstå vilken atmosfär en exoplanet har och om det ärt en gas eller stenplanet vi ser och utöver det vilken slags stjärna det är.

Bilden är ett möjligt solsystem utarbetat från NASA 

måndag 31 augusti 2015

Saturnus ringar är uppbyggda inte bara av sten och is utan i första hand matematiskt

Många tror att ringarna runt Saturnus är stenar av skilda storlek. Visst är det sten och även stendamm som flyger runt Planeten. Men inte enbart.

Merparten är vanligt vatten fruset till is.

Storleken på partiklarna kan uttryckas i en formel. Konstigt nog kan matematik ge besked på hur stora de är inga slumpvisa storlekar i första hand  cirklar runt Saturnus. Om de fick sina storlekar innan de fångades in av planeten eller formarna blev de dessa efter hand kan vi inte veta ännu.

Avstånden mellan partiklarna kan även de tydas matematiskt.  Idag tror man att dessa storleksordningar och avstånd är förutsättningen för att ringarna runt Saturnus ska kunna bestå och ha konstruerats.

Men om samma matematik kan tillämpas på ringar runt andra planeter vet man inte. Kanske dessa ringar ska ses som unika utefter hur stor planeten de kretsar kring är.

I så fall måste måtten på partiklarna och avstånden mellan dessa skifta beroende på vilken planets ringar som undersöks. Men som sagt ingen vet något utöver det som nu upptäckts utifrån ringarna runt Saturnus matematiskt.