Google

Translate blog

tisdag 13 juni 2017

Marken gungar på Venus.

Venus har den egenheten att dess dygn är längre än ett venusår. Planeten är i storlek som Jorden och är den planet vilken ligger som nummer två från solen (Jorden är nr 3). Men där upphör likheten.

Venus är en ogästvänlig het värld med en temperatur av ca 460C.

En het värld av detta slag borde som de flesta andra stenplaneter ha en stor vulkanisk aktivitet. Men så är det inte.

Venus har inga aktiva vulkaner eller har kanske aldrig haft några vulkaner någonsin. Ingen vet.

Kanske det beror på den plasma eller gummiaktiga yta som blivit resultatet i värmen vilket får magman att inte kunna skjuta upp i vulkanliknande utbrott. Ytan lugnar ner aktiviteten i manteln genom sitt rörliga och gungande agerande. Det är vad ny forskning verkar visa. Venus yta är en gungande yta likt Jordens myrar (dock inte lika helt så gungande)  men då av oorganiskt material.

Bilden är på Venus.

måndag 12 juni 2017

Kina har byggt ett nytt rymdteleskop vilket ska riktas mot universums mystiska svarta hål.

Kina har byggt ett nytt teleskop vilket ska vara med i jakten på hemligheterna med svarta hål.

Kina ska med sitt nya starka teleskop försöka lista ut fler hemligheter med de svarta hål troligen alla galaxer har i centrum. Första frågan bör vara varför de finns där.
De svarta hålen slukar allt de får möjlighet till och ökar i omfång efter varje gång de slukat nya objekt.

Ofta ger de ifrån sig två jetstrålar långt ut från hålen vilka i sig  drar till sig  gas o stoff och drar detta vidare in i hålet. I fantasin kan man se det som levande organismer vilka äter materia.

Kusligt när man tänker på det anser jag. För mer om dessa hål och framtida forskning för att lösa fler mysterier om dessa avlägsna objekt följ  medföljande länk.

Bilden visar hur det kan se ut vid ett svart hål

söndag 11 juni 2017

Bygget för vad som ska bli Världens största optiska teleskop ESO:s extremely large telescope är i full gång nu.

Många länder samarbetar om detta projekt och mängder av forskare ser fram emot att börja använda det.

Det är i Chile detta teleskop byggs och vilket det finns stora förhoppningar på i det fortsatta utforskandet av universum. En ny era i rymdens utforskning ses det som. 

Det blir världens största optiska teleskop när det väl är klart.

Dess huvudspegel kommer att ha en diameter på 39 meter. Kupolen kommer att vara lika stor som en fotbollsplan.

Dess uppdrag kommer att vara skiftande slag. Några är att söka efter liv däruppe och ett annat att söka mer information om mörk materia och energi.


Bilden är en skiss på hur det ska se ut färdigt.

lördag 10 juni 2017

Antimateria och materia borde blivit likställt vid universums tillblivelse. Men det finns brist på antimateria. VARFÖR?

Skillnaden mellan antimateria och materia är att elektroner och protoner är spegelvänt elektriskt laddade och därmed inte tål varandra utan vid kontakt utplånar varandra. 

Vad som förvånar är att det inte skapades lika mycket antimateria som materia vid Big Bang. Vi kunde lika gärna varit uppbyggda av antimateria som materia då den är lika stabil om inte materia krockar med den.

Många trodde ett tag att det skulle finnas galaxer av antimateria men idag är denna teori nästan helt borta. Men frågan om varför antimateria och materia inte blev lika vanligt kvarstår.

Kanske skulle Big Bang resulterat i en explosion som snabbt imploderade om det blivit lika mycket. Alla partiklar av materia skulle krockat med antimateria och inget universum av partiklar kunde då ha uppstått. Istället skulle det varit ett universum enbart av strålning.

Men så var blev det inte. Det hade varit enklare att utarbeta en teori om det funnits bara ett slag av materia. Men nu har forskare arbetat fram en möjlig lösning på problemet.

Det är vid Cern detta gjorts. D-mesoner är svaret. En partikel bestående av en kvark och en antikvark. Det är dessa som bygger upp protoner och neutroner. De finns av tre slag, upp, ner, konstig, charm, botten och top.

Intresset ligger på kvarken charm. Denna oscillerar mellan att vara en anti-och vanlig partikel. Vanligast är att den skiftar till att bli en vanlig partikel.

Men frågan blir då varför? Svaret kan och är troligen att det finns någon ytterligare partikel idag okänd som får materia att skapas i betydligt större mängd än antimateria.


Hade det inte blivit så utan lika mycket av varje slag skapats skulle vi haft ett universum av strålning men helt utan någon form av partiklar då de om de skapats lika många vid BigBang lika fort upphört att finnas till. Nobelpriset kan bli följden för den som finner den troligt saknade partikel för att förklara ovanstående händelsekedja när en gång BigBang skedde utanför tid och rum.

Regnet det bara öste ner. På Mars!

För över 3 miljarder år sedan regnade det på Mars liksom det gjorde på Jorden. Idag är det länge sedan det föll regn på Mars medan regnet fortsätter falla på Jorden.

Jag har alltid frågat mig varför det slutade på Mars när det ändå en gång hade börjat.
Svaret är, tror man, att atmosfären försvann på Mars medan den blev kvar på Jorden.  Jag har alltid frågat mig varför den försvann på Mars när den en gång likväl kommit till där medan så ej skedde på Jorden.

Följ följande länk och läs om diskussionerna om hur stora droppar det kan ha varit i Mars atmosfär den gången regn föll och vilka vindar som svept i den atmosfär vilken en gång uppstått och senare försvunnit. 

Inte kan de varit stora (eller var de det)  men  tillräckliga för att ge spår av regn och förundran för oss senare levande varelser på Jorden att förundras över.

Bilden kommer från NASA och här ser man is på Mars

fredag 9 juni 2017

En akut meddelande gick för ett tag sedan ut till världens astronomer om att om möjligt omedelbart rikta sina teleskop mot Tabbys star

I Svanens stjärnbild finns Tabbys stjärna eller Boyaijans Star eller som den även kallas KIC 8462852. Det är denna stjärna vars sken går ner i intensitet periodvis och fått forskare att misstänka att det är solpaneler som emellanåt av stora mått tar energi från solen där under sitt kretsande i sin bana runt sin sol.

För ett tag sedan hände det igen stjärnan minskade i ljusstyrka och ett meddelande gick ut till astronomer över hela världen att rikta sina teleskop mot stjärnan. Man kunde då bekräfta att skenet minskade med upp till 3%.

Nu är det bekräftat att detta sker med periodiska mellanrum av astronomer och dess teleskop över hela världen.

Men om det är en superintelligens däruppe vilken har svävande solpaneler av jätteformat där eller det är en svärm av kometer eller andra objekt som minskar solskivans sken är omöjligt att säga idag.

Jag tror själv på en planet av mycket låg densitet eller ett tätt gasmoln är förklaringen och att avståndet till oss från detta objekt är sådant att den av slumpen täcker hela solskivan precis som vår måne gör vid en solförmörkelse här. 

Alternativt att det är själva  solen där som minskar sin strålning i intervaller och av en anledning vi inte förstår men som kan ha med dess sammansättning att göra och oroligheter i koronan att göra. Men dessa idéer är jag nog ännu rätt ensam om.


Bilden är en fantasi som kan visa hur det kan se ut vid Tabbys star om det finns en konstruktion av solpaneler däruppe.

torsdag 8 juni 2017

Volontärer hjälper till att söka efter supernovor

ANU (Australian National University) har fått hjälp av frivilliga volontärer över hela världen i sitt sökande efter supernovor.

Bland annat har dessa  funnit en supernova vilken exploderade för 970 miljoner ljusår  sedan.

Supernovor av slaget 1a (vilka har en kiselspektrallinje) vilket är det slag av supernova man i första hand intresserar sig för och vilket denna upptäckta är. 1a supernovor har betydelse för mätning av universums utvidgning och storleksbestämning.

För  information av supernovaklasser se här

Sju potentiella supernovor av rätt slag har hittats hittills och sökandet fortsätter.
Hittills har 1300 bilder klassificerats.  De första 24 timmarna av projektet kom det in 30 000 bilder. Sammanlagt finns nu ca 40 000 bilder att arbeta med.

Till sin hjälp för att få in bilder är SkyMapper involverad. Ett 1,3 m teleskopet på universitetet i Sidney.


Bilden är på en minisupersupernova med namnet 20150316