Överskott av positroner rammar Jorden vilket är elektronens antipol eller antimateria. Var kommer de ifrån?

Antimateria i form av partiklar av atomer eller materia är livsfarliga för jordens materia. Vid krock försvinner båda i en explosion.

I detta fall är positronen en positivt laddad elektron. Elektronen har ju negativ laddning och ingår i all materia eller alla atomer som bildat vår materia inklusive oss.

När då en positron krockar med en elektron blir det för oss en osynlig puff inget allvarligt som påverkar vår materia då det enbart är en liten partikel vilken krockar md sin lilla motpol och inte en hel atom eller materiaklump som krockar med sin motpol.

Men dessa positroner som kommer mot oss är en gåta. Var kommer de ifrån? Var finns dess källa?

Sedan ett bra tag anser man att deras ursprung bör finns inom pulsarernas händelsefront.

 Dessa neutronstjärnors roterande vilket skapar all form av strålning vilken med jämna intervall slungas ut i alla riktningar. En neutronstjärna  är som vi vet slutfasen i en stjärnas liv och en vit dvärg blir slutet på en stjärnas liv och kan ta olika former. En stor stjärnas liv avslutas som en supernova för att ta ett exempel. En liten blir en nova.

Mysteriet med positronens ursprung är däremot inte löst. Inget är helt bevisat att den kommer från dessa pulsarer. En del anser istället att dess ursprung har med den mörka materian att göra.

Men ännu är den första uppfattningen efter det att överskottet på positroner upptäcktes för några år sedan att det är från pulsarerna de kommer och bildas den vanligaste uppfattningen.

Mycket händer däruppe i universum och vi kommer säkert aldrig att förstå allt. Nya rön ger hela tiden nya frågor och dessa frågor och upptäckter är troligast utan gräns.

Bilden föreställer en positrons jakt efter en elektron eller tvärtom vilket kommer att avslutas med en puff och total förintelse där inget finns kvar. 

Du kan hjälpa en astrobiolog att finna det unika därute i vår värld

Jocelyne DiRuggerio är en astrobiolog vilken söker liv på platser där liv inte borde kunna existera. På platser i vår värld där det är nästintill omöjligt att få en möjlighet att undersöka detta. Ovanliga material på platser som är svåra att nå med mera.

Kan liv existera där är det inte omöjligt att ogästvänliga platser på månar och planeter  därute kan ha eller ha haft liv.

För att öka möjligheten att finna liv här på Jorden på ovanliga eller till synes omöjliga miljöer efterlyser nu denna forskare på John Hopkins university allmänhetens hjälp att finna materia för att undersöka vilken hittats eller tagits från unika platser.

Först foton på platsen sedan kanske inskickande av intressant material.

Läs mer här om projektet.

Bilden visar endast en intressant struktur på en sten vilken inte har sammanhang med ovan artikel.

2004 troddes det ha hittats en planet i jätteformat bestående av diamant rakt igenom.

En exoplanet upptäcktes 2004 och fick namnet  Cancri 55c. Den finns 40 ljusår från Jorden i Kräftans stjärnbild där den har sin bana runt sin sol 55Cancri. Planeten överraskade vetenskapen med att enligt mätningar härifrån ge sken av att vara en enda stor diamant rakt igenom.

Men idag, med bättre mätresultat vet vi att det inte var en jättediamants sken vi såg utan skenet av en atmosfär med en sammansättning lik Jordens. Syre finns i denna liksom kväve och väte.

På planeten finns även enligt nya rön flytande lavasjöar. Temperaturen på planetens yta är dock inte något för levande organismer då den ligger på 1300-1440C och det på dess nattsida. Samma sida vänds alltid mot solen och tvärtom likt vår månes gör vilken även den alltid vänder samma sida mot oss. Detta får dagsidan på Cancri55c att ha en temperatur på över 4000C. Mätresultat visar även att temperaturen inte är konstant vilket ger en förmodan om periodiska lavaströmmar.

En sak det undras över är varför planeten med denna extrema temperatur inte har förlorat sin atmosfär. Kanske något jag inte tycker är så förundrande då Venus även har en hög temperatur och likväl en atmosfär. Dock inte lika hög som på Cancri 55c. Venus yttemperatur är 400-500C.

Kanske min förvåning ändå borde existera det är ju avsevärd temperaturskillnad mellan Cancri55c och Venus yttemperatur.

Cancri 55c ligger närma sin sol och rundar densamma på under ett dygn ca 17 jordiska timmar. Detta förklarar dess höga värme.

Men glöm i alla fall det som en gång för inte så länge sedan upptog världspressen att en diamantplanet upptäckts. Ännu är ej detta gjort och kommer knappast aldrig att göras.

Bilden föreställer en riktig diamant och har inget med ovanstående planets utseende.

Plutos överraskande iskalla atmosfär har förundrat forskarvärlden.

Pluto borde ha en temperatur i dess atmosfär beroende på dess sammansättning och avstånd från solen på -180C. Detta hade astronomer, fysiker och matematiker räknat ut.

Men så var fallet inte när väl mätningar av Plutos atmosfärs temperatur  kunde göras på närmre håll när New Horizon kretsade över Pluto 2015 och kunde göra mätningar.

Temperaturen var istället -210C

En förundrad vetenskapsvärld förstod inte varför då allt pekade på att denna 30C skillnad inte borde finnas om det inte var något man missat eller inte förstått om Plutos atmosfär.  Inte förrän nu 2017när det med ytterligare resultatgenomgångar av mätningarna och teorier utefter dessa skapats har en förklaring kommit.

Förklaringen är dis. Dis från atmosfärens kolväten som metan. Detta dis har spätt på kylan med en effekt av -30C.

Nya kunskaper om vårt solsystem kommer ofta numera och detta var ytterligare en pusselbit att lägga på minnet då effekter av kylande av detta slag kan ske där vi minst anar det. Samtidigt visar det att vi har mycket kvar att förstå av vår verklighet och effekterna i denna. Fullärda blir vi aldrig.

Bilden är på Pluto med sitt karaktäristiska Hjärtformade fält på ytan.

Varför förlorade (ar) vissa planeter sin atmosfär? Ex Mars.

Frågan har funnits länge och ett närliggande exempel är Mars vilken en gång hade en betydligt tätare atmosfär än idag enligt den kunskap vi har.

Flera av vårt solsystems månar antas även ha haft en tätare atmosfär än de har idag. Men sedan har vi Venus vilken knappast kan ha haft en tätare atmosfär än den har i vår tid.

Jordens har varit relativt skonsam från att förlora sin atmosfär också.

NASA ska nu bedriva ett forskningsprojekt med syftet att förstå hur atmosfär kan försvinna från planeter.

Jag anser även att i detta bör finnas frågan varför den inte försvinner från alla planeter. Jag tänker på Jorden och Venus. Två likvärdiga planeter i storlek och grannar med varandra. Kan avstånd till solen och storlek på en planet ha betydelse när det gäller om en planet eller måne förlorat sin atmosfär?

En annan fråga är varför får, och hur får, planeter och månar först en atmosfär? Är det universellt vid skapandet av desamma? Den frågan är betydligt intressantare än ovanstående vilken jag anser bör kunna förstås genom gravitation, rörelse och tyngdlag.

Jag frågar mig även om de överhuvudtaget förlorat atmosfär. Kan det inte vara så att ex Mars aldrig haft en tätare atmosfär än den har idag?

Bilden visar Venus naturliga färg från ovan.

11 ljusår från oss finns den hittills intressantaste planeten för utomjordiskt liv.

Ross 128 är en sol 11 ljusår från oss i Jungfruns stjärnbild,  en röd dvärgstjärna lugn och fin inga otrevliga solutbrott kommer därifrån. Här finns en planet på ett avstånd från denna sol med ett klimat där liv kan ha uppstått och finnas idag.

Planetens namn är Ross128b. Här finns nästan säkert även vatten på dess yta. Självfallet även en atmosfär.

Planeten är högintressant då det gäller letandet efter liv därute. Den klassa som nummer ett av högintressanta exoplaneter. Den idag intressantaste exoplaneten därute.

Bilden är en  illustration av Ross128b med dess sol Ross 128 i bakgrunden. 

Dream Chaser är namnet på nästa rymdfärjeprojekt

Testflygning har gjorts av första farkosten för nästa rymdfärjearmada. Hur många de ska bli vet jag inte.

Namnet på dessa om de blir fler än en av dessa är Dream Chaser (och troligen nummer efter varje farkost) och testflygning på första farkosten är gjord.

Det dröjer några år ännu innan den och de troliga efterföljarna börjar sina uppdrag.

Farkosterna ska vara mer ekonomisk än sina föregångare vilka användes mellan 1981-2011.

En förteckning på dessa kan ses här 

Testflygning av den nya färjan kan ses här.

Bilden är från 1981 och den första rymdfärjan Columbia